Julia Brandberg

Vilken roll har du ombord på M/S Stockholm?
Jag är matros.

Hur många säsonger har du jobbat ombord?
Detta är min andra säsong. Jag var ombord fem månader förra året.

Vad har du för yrkesmässig bakgrund?
När jag skulle börja gymnasiet så sökte jag till Öckerö seglande gymnasieskola då jag tyckte det lät spännande och jag var sugen på att komma ut och resa. Jag är inte uppvuxen i en båtfamilj, som många andra som valt detta yrket, utan första gången jag var ute på ett större fartyg var genom skolan. Med T/S Gunilla fick vi göra många resor, bland annat seglade vi över atlanten. Sedan studenten har jag jobbat på olika båtar, Stena Line bland annat.

Vad fick dig att söka till just M/S Stockholm
Jag hade en vän som hade jobbat där tidigare säsonger och tyckte att det lät häftigt. Sedan kände Linnéa, som jag jobbade ihop med på Stena Line, Magnus som äger M/S Stockholm. Så då hade jag en kontakt in här. Jag var trött på färjelivet och sugen på att testa något nytt.

Kommer du vara i väg hela denna säsongen?
Jag kommer att vara ombord under totalt tre månader. Två månader nu på uppresan längs norska kusten och vidare upp till Svalbard. Efter det åker jag hem i en månad för att sedan komma tillbaka och köra en månad till på Svalbard.

Vad gör du under det resterande delen av året?
Förra året jobbade jag extra på en annan båt. Denna vintern har jag jobbat på varvet med underhåll av M/S Stockholm. På min lediga tid ser jag till att resa så mycket som det går.

Hur är det att jobba i en så extrem miljö som Arktis?
Väldigt speciellt. Det kan vara otroligt kallt, det var lite chockerande när vi kom upp förra året och det var närmare 20 minusgrader. Tuffa väderförhållanden som snö och regn påverkar ju också det dagliga arbetet. Men det är så häftigt att få uppleva miljön och djurlivet som finns här.

Hur skulle du beskriva en vanlig arbetsdag ombord?
Innan frukosten förbereder vi ofta Zodiacerna för dagens utfärder. Sedan under dagen är det mycket underhåll som att tvätta grejer, måla eller knacka rost. Ibland, om det finns tid över, kan man få åka med gästerna ut i Zodiacerna. På kvällen och natten är det mest att hålla utkik, då sitter man ute på bryggan med skepparen. Eller så kan man behöva gå in i maskin och kontrollera så att allt fungerar som det ska. Sömnen kan vara en utmaning då vi går i skift dygnet runt: jobbar sex timmar och sover sex timmar. Förutom när vi ligger till kaj, då får alla utom ankarvakten sova om natten.

Hur skulle du beskriva stämningen ombord?
Stämningen är väldigt bra. Det är otroligt härlig besättning med både kvinnor och män i blandade åldrar. Det är även roligt med alla gästerna.

Är det aldrig jobbigt att leva så tätt inpå varandra under en längre tid?
Nej skulle jag inte säga. En sak som är skönt med M/S Stockholm är att vi i personalen har en egen mäss, så man har ändå sin lilla frizon om man behöver.

Hur känns det att vara ”bortkopplad” från världen?
Väldigt skönt, det är nog en av dom största anledningarna till att jag trivs så bra med detta jobbet. Man lever verkligen i nuet. Mamma har nog också börjat vänja sig nu vid att jag bara kan ringa var tionde dag…

Har du något extra speciellt minne från förra säsongen?
Det är ju alla otroliga möten med djur. Något som var riktigt coolt var när vi var i Nordnorge och fick se säkert 50 knölvalar nära båten. Det ger så mycket för gästerna med när dom ser att vi tycker att det är lika roligt som de gör. För mig är det minst lika spännande som för den som valt att åka på en resa med oss.

Vad har du för förväntningar inför denna säsongen?
Lyckade resor och glada gäster!

Blir det fler säsonger?
Jag tar det som det kommer lite. Kanske kommer jag vilja ha ett fast jobb och mer trygghet i framtiden, men just nu vill jag bara resa och göra roliga grejer. Och så länge jag trivs ombord så känns det inte jobbigt.

Skulle du rekommendera andra unga tjejer att bli matroser?
Absolut, det behövs fler kvinnor inom yrket. Det finns många fördomar och stereotyper och de flesta tror kanske inte att det är ett yrke man kan ha som tjej. Men det är det! På M/S Stockholm är vi nog 50/50 män och kvinnor.

 

Vill du följa Julia och M/S Stockholms äventyr kommande säsong?
Följ M/S Stockholm på Instagram!

Linnéa Kristensson

Vilken roll har du haft ombord på M/S Stockholm?
Jag har varit matros.

Hur många säsonger har du kört?
Jag var ombord fem veckor förra året. Jag hade varit i Svalbard innan med tankbåt och det var då mitt intresse för polarregionerna föddes. Har man detta yrket måste man gå på en sån här båt någon gång – det liknar ingenting annat. I år har jag ett annat jobb då jag kör lotsbåt i Halland. Men jag är väldigt delaktig i M/S Stockholm ändå, bland annat så sköter jag Instagramkontot. Och blir jag sugen kan jag nog åka med en sväng på min lediga tid. Jag kan nog tänkta mig att vara borta en hel säsong om några år, när jag tröttnat på att bara åka ut- och in ur hamnar.

Hur kom du på att du ville jobba på båt?
Min pappa är fiskare och kör lotsbåt så det har alltid funnits med mig. När jag var 8 år och fick följa med honom ut minns jag att jag tänkte: detta är det bästa jobbet jag har sett. Och det är det fortfarande, jag har alltid vetat att det är detta som jag vill göra.

Vad jobbade du med innan du klev på M/S Stockholm?
Jag har alltid jobbat på båtar. Jag läste till matros på gymnasiet och sommarjobbade då på olika båtar. Sedan dess har jag vidareutbildat mig och jobbat både som matros och styrman på bland annat tankbåt, lotsbåt och färja. Jag testade att jobba två dagar i land en gång men det var inte min grej, haha.

Vad innebär det att jobba som matros?
Man håller ordning på båten både invändigt- och utvändigt. Det kan vara att fixa saker som har gått sönder och hjälpa till vid förtöjning och ankring. Det ingår inte specifikt i yrkesrollen att ta hand om gästerna men det är också en rolig del att socialisera med dem.

Hur skulle du beskriva en vanlig arbetsdag ombord på M/S Stockholm?
Dagtid är det mycket underhåll av båten som att slipa, knacka rost eller is. Det händer också oväntade saker som en gång när kylskåpet slet sig loss och rullade i väg. På natten får man ju ta hänsyn till att passagerarna sover så då blir det en del städning, kolla maskin, hålla lite extra utkik hos styrman eller kolla så att allt är sjösurrat vid blåst.

Hur är det att jobba i en miljö som Arktis?
Väldigt speciellt. Det kan bli extremt kallt som en gång när det var minus 20 och hela båten blev täckt av is. Det är en annorlunda upplevelse att stå där och knacka is i denna typ av klimat. Men jag som många andra drabbades också av Svalbardsjukan – att alltid vilja komma tillbaka. Det är ett helt annat lugn däruppe, stressen försvinner helt.

Hur är det att vara utan uppkoppling en längre period?
Görgött! Min generation är uppvuxna med att ha uppkoppling och vara nåbara hela tiden. Här kan man umgås med varandra på ett annat sätt. Det är bara vi och båten – här och nu.

Hur skulle du beskriva stämningen ombord?
Jättebra. Vi är ungefär 50/50 tjejer och killar som jobbar ombord, i alla åldrar. Det är bästa kombinationen, på många andra båtar är det bara gubbar. Min upplevelse är att Stockholm är den båten där man skrattar mest och har roligast ihop. Man får även en nära relation till många gäster vilket är kul. Jag har till och med blivit hembjuden till vissa efter vi klivit av.

Har du något speciellt minne du vill dela med dig av?
Det är så många roliga minnen, vi skrattar hela tiden ombord. Ett exempel var när vi kom in till Longyearbyen och fick internetuppkoppling för första gången på tio dagar. En av guiderna såg på Facebook att hans son som också var med på resan fyllde år. När vi knackade på hans hytt för att överraska honom visste han inte själv att det var hans födelsedag. Det är ett bra exempel på hur man tappar tid och rum.

Vad skulle du säga till andra tjejer som är nyfikna på matrosyrket?
Jag rekommenderar alla att läsa till matros, det är väldigt roligt! Branschen skriker efter att få in mer tjejer. Det är nog ett av de mest jämställda yrkena med, alla får samma kontrakt och lika lön.

 

Magisk midnattssol

Att få uppleva midnattssolens magi och kunna njuta av dagsljus dygnet runt är något väldigt speciellt.

Chans att komma österut

Isen släpper alltmer sitt grepp om öarna vilket gör det möjligt att komma längre österut, till de lite mer outforskade delarna.

Otroliga Bråsvellbreen

Kanske når vi denna spektakulära 45 kilometer långa glaciärfront. En otrolig naturupplevelse!

Den mäktiga packisen

Har vi tur får vi uppleva den mäktiga packisen, där vi hela tiden håller utkik efter spännande djurliv.

Härliga vandringa

På land blir allt större områden snöfria vilket gör fler landstigningar och längre vandringar möjliga.

Tundran står i blom

Finns det blommor på Svalbard? Ja det gör det faktiskt, och högsommaren är den perfekta tiden om du vill se exempelvis purpurbräcka och polarvallmo.

Alkefjellet

Kanske besöker vi Alkefjellet, en lodrät och spektakulär basaltklippa som utgör häckningsplats för cirka 200 000 spetsbergsgrisslor.

Knölvalar & blåvalar

Det är nu som de större valarterna som knölvalen och världens största däggdjur, blåvalen, börjar anlända till Svalbard.

 

Det ikoniska djurlivet

På Svalbard finns några av världens mest spännande djurarter. Under hela säsongen har vi chans att se valrossar, sälar, renar, rävar och isbjörnar.

På Svalbard går solen inte ner mellan mitten av april och slutet av augusti. Detta beror på att Nordpolen under denna period är vänd mot solen och ju längre norrut från polcirkeln du befinner dig desto längre lyser midnattssolen. Jordens axel lutar med en vinkel på ungefär 23°vilket gör att solen inte försvinner under horisonten om man befinner sig på höga latituder. På Svalbard innebär detta exponering för solen dygnet runt. När jordaxeln lutar åt andra hållet under vinterhalvåret döljs i stället allt norr om polcirkeln från solens strålar. Man talar då om polarnatt eller midvintermörker.

Det perfekta ljuset
Många som upplevt midnattssolen beskriver fenomenet som ett gyllene skimmer. Detta i kombination med den arktiska tystnaden är något väldigt speciellt att få uppleva. Ljuset från midnattssolen kan även liknas vid ”den gyllene timmen”, tiden strax före eller strax efter solnedgång. ,något som många fotografer anser ge de perfekta förhållandena. Detta ger även möjlighet till oförglömliga foton.

Dag och natt flyter samman
Det kan vara svårt att hålla koll på tiden när dag och natt flyter samman. De ljusa nätterna triggar till att stanna uppe och njuta av allt som det drömlika arktiska landskapet har att ge. Många lokalbor får en extra energikick under dessa månader då solen håller sig ständigt över horisonten och håller sig gärna vakna inpå småtimmarna. Som besökare gäller det att med hjälp av mörkläggning eller ögonmask få till den nödvändiga sömnen trots att det magiska ljuset pockar på uppmärksamheten!

Foto: Johan Reuthammar - PolarQuest

Från en form av underhållning till ett uttrycksmedel har dansen spelat (och fortsätter spela) en nyckelroll i inuitkulturen. Grönländsk maskdans är en an av de äldsta formerna av historieberättande, i vilken framföraren förenar tre känslor: humor, rädsla och sexualitet.

Från trämasker till ansiktsmålningar
En gång i tiden var drivvedsmaskerna modellerade efter mänskliga ansikten, ofta med förvrängda drag utformade för att chockera och intrigera. Traditionen utvecklades över tid och man rörde sig efterhand mer mot de iögonfallande svarta, vita och röda ansiktsmålningarna som vi ser än i dag och de distinkta träblock som många dansare håller i sin mun under föreställningen.

Då maskerna en gång representerade karaktärer och andar från mytologiska berättelser är dagens symbolik ofta mer nyanserad och åberopar såväl känslor och förfäder som andevärlden. Vanligtvis ackompanjeras dansaren av en trumslagare som spelar gilaat, en handhållen trumma unik för Grönland. Ramen är ofta gjord av djurben med sträckt skinn för att skapa täckningen.

Syfte att skrämma
Maskdans utförs ofta i städer och byar under årets kortaste dag och solens återkomst i december och januari. Dansen framförs med det primära syftet att underhålla men den har också en pedagogisk faktor. Syftet är att det ska vara läskigt så att barn lär sig hur de ska reagera på utmaningar de möter i livet utan att få panik.

Foto: Mads Pihl - Visit Greenland

1) Äter sälens lungor medan de fortfarande är varma

När en jägare kommer tillbaka in i land med ett färskt byte öppnar han upp sälen och tar ut dess inälvor. Men först skär han bit för bit ut lungorna för att dela och äta dem varma med människorna runt omkring.

2) Skrämmer upp varandra med myter och legender om inuitkulturen

Grönländare älskar historier, speciellt kusliga och skrämmande sådana. Många av dem tror fortfarande på att allt som vi ser omkring oss har en själ. Sagorna kan verka ologiska, med häpnandeväckande, ofta groteska vändningar. I stället för att omfamna den europeiska inledningsfrasen ”Det var en gång…”, så fångar den grönländska historieberättaren lyssnarens uppmärksamhet med att säga ”Denna historia är så gammal att ingen vet från vems strupe den först kom”.

3) Öppnar upp sitt hem för gamla och nya bekantskaper

Kaffemik är en social och festlig sammankomst där man bjuder över vänner och bekanta på kaffe, kaka och annan plockmat. Det är en sorts öppet hus i avslappnad och hemtrevlig atmosfär som ofta varar i flera timmar. Ju fler desto roligare.

4) Tvättar håret med urin

Inuitkvinnorna använder ibland urin som schampo. Det ger håret extra liv och en vacker glans. Fördelarna med att använda urin som hårrengöring backas upp av vetenskapen. Eftersom urin är antiseptiskt kan det hjälpa till att eliminera hårbottenproblem som infektioner, kliande skalp och mjäll.

5) Ser hundar som arbetsdjur - ej husdjur
I århundraden har de grönländska hundarna endast setts som arbetsdjur, så även i dag. Hundarna bor utomhus året om och på grund av att de tros kunna bära på oberäkneliga varggener så tillåts de inte heller ströva fritt på området.

Foto: Mads Pihl - Visit Greenland