"Ett av mina bästa resminnen är när jag fick följa med på PolarQuests expedition Valar och norrsken ombord M/S Stockholm i november 2016. Resan startade och slutade i Tromsø.

Vi hade en enorm tur med vädret som blev kallt och klart. Vi fick uppleva fantastiska soluppgångar och nedgångar, och dessutom norrsken flera kvällar. Jag hade aldrig sett norrsken tidigare, så det var mäktigt att se hur det spelade över natthimlen. Att havet dessutom nästan kokade av både späckhuggare och knölval gjorde ju inte resan sämre! Tänk att få sitta helt tyst i en gummibåt i solnedgången med späckhuggare bara några meter bort och höra deras blåsljud när de kommer upp för att andas. Det var magiskt. Man blir väldigt ödmjuk inför naturens storslagenhet, som blir än mer viktig att bevara, på en sådan här resa."

Den magiska hösten på Svalbard

Svalbard bjuder på flera fantastiska säsonger och hösten är verkligen en av dem. Från slutet av augusti börjar solen närma sig horisonten och då kan vi njuta av ett varmt, mjukt höstljus med vackra soluppgångar och solnedgångar, perfekt för dig som tycker om fotografering.

Under denna period är landskapet i stort sett snöfritt och torrt vilket passar utmärkt för dem som vill vandra. Har man tur möter man den lilla nyfikna fjällräven under sin vandring! Under hösten är räven klädd i sin vackra vita vinterpäls som lyser i det höstfärgade landskapet. Ett annat landlevande däggdjur som visar sig från sin bästa sida är Svalbardsrenen som nu har praktfulla horn för kommande brunst. Valar ses ofta i vattnet och har man tur får man se valrossar med kalvar.

Hösten ger även möjlighet till ännu mer expeditionsanda då man har chans att nå sällan besökta platser. Under sommaren har packisen sakteliga släppt sitt grepp om Svalbard och ett fönster av spännande möjligheter kan finnas innan isen återigen tar ögruppen i sitt grepp.

Nätterna här uppe i dessa nordliga breddgrader blir snabbt längre och redan i mitten av september har man några timmar av mörker under natten. Det är en häftig känsla att befinna sig mitt ute i den arktiska vildmarken när mörkret lägger sig.

Njut av vackra höstbilder! 

Sannolikt fanns känslan av förundran hos våra tidigaste förfäder - även apor har dokumenterats klättra upp i trädtoppar i gryningen för att se solen gå upp och få gåshud. Det kan ha bidragit till att stärka gemenskapen i en grupp och därför spelat en viktig roll under evolutionen. Vad händer då rent fysiskt i kroppen? Författarna refererar till den amerikanska socialpsykologen Lani Shiota som visat hur förundran kan avläsas i det centrala nervsystemet. Det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet skickar information till olika organ i kroppen och därefter tillbaka till hjärnan. Vissa känslor är uppmanande och får oss att agera, andra får oss att vila. Systemen balanserar varandra - när det ena minskar i aktivitet, ökar det andra. Vid förundran sker något annat. Båda delarna av nervsystemen hos den del som påverkar hjärtat minskar i aktivitet, men avstannar inte helt utan möts i en slags halvhalt. Inget av systemen dominerar i denna stund, vilket tros ha psykiska och fysiska effekter hos människor som upplever detta sällsynta tillstånd - de blir friskare, mindre stressade, mer närvarande, smartare, kreativare, mindre egoistiska, snällare, generösare och mer miljömedvetna.

Klicka här för att köpa boken hos Adlibris. 

I Diskobukten mynnar Ilulissatfjorden ut och här kan man beundra världens snabbast kalvande glaciär – Jakobshavn Isbrae, eller Sermeq Kujalleq som inuiterna kallar den. Den kalvar uppskattningsvis 40 kubikkilometer isberg per år, och det är därför ingen slump att Ilulissat betyder just isberg. Fjorden är sedan 2004 dessutom upptagen på Unescos världsarvslista.

Inuiterna tros ha bosatt sig i området kring Diskobukten först efter det att Erik den röde upptäckt det, men under 1400-talet blev klimatet under en period för kallt för de nordmän som kommit för att bosätta sig här och sedan dess har inuiterna ensamma levt sina liv här. Den huvudsakliga inkomstkällan för invånarna i byarna runt bukten var handel av ben och pälsar med islänningar, engelsmän, skottar, irländare, walesare och andra européer, och än idag lever många av dess invånare främst av fiske och jakt.

Allt eftersom vi stävar längre norrut passerar vi bland annat fler glaciärer, till exempel Eqip Sermia. Även Eqip Sermia är en mycket aktiv glaciär som kalvar ofta och det är en mäktig syn att se stora mängder is lossna från glaciärfronten och falla i vattnet! Ljudet påminner om åska som mullrar, då luften som packats inuti isen under mycket lång tid till slut frigörs.

Inte nog med att naturen som omger oss under vår tid ombord är både storslagen och fantastiskt vacker - vi har även goda chanser att uppleva oförglömliga möten med vilda djur. I fjordarna kan vi se sälar, valrossar och flera valarter som knölval, vikval och grindval, och på land har vi chans att möta renar, polarharar och polarrävar.  

• De flesta pingvinarter delar lika på arbetet med att ta hand om ungen. De båda föräldrarna turas om att ruva ägget för att hålla det varmt samt leta föda och mata ungen.

• Det djupaste dyk som någonsin gjorts av en fågel gjordes av en kejsarpingvin och mätte hela 565 meter! Rekordet i att hålla andan bland pingviner ligger på imponerande 22 minuter.

• Kungs- och kejsarpingviner är två av väldigt få djur på jorden som i starkt ljus får diamantformade pupiller. Det vanligaste är att pupiller i starkt ljus istället blir cirkulärt formade.

• Pingviner och isbjörnar är åtskilda av ekvatorn, och den är för varm för någon av dem att korsa och därför kommer de aldrig att mötas på naturlig väg. Pingviner lever bara på jordens södra halvklot och den nordligast levande arten finns på Galapagosöarna utanför Ecuador. Pingvinerna där håller sig svala med hjälp av den kalla Humboldtströmmen som kyler vattnet de lever i.

• 1936 introducerades nio kungspingviner till Nordnorge i ett försök att öka artens spridning. Fåglarna överlevde men trivdes inte i den nya miljön och den sista pingvinen i Nordnorge sågs 1949. En pingvin dödades 1937 efter att ha promenerat in på en gård och skrämt bonden som aldrig tidigare sett en pingvin.