På vår resa till Antarktis kanske du får höra historierna om den irländske expeditionsledaren sir Ernest Shackletons bedrifter på den antarktiska kontinenten. Här är många platser, fartyg och forskningsstationer döpta efter hans legendariska arv. Läs vidare för att lära dig mer om utforskaren som belönats för sitt mod och ledarskap.
Discovery
Ernest Shackleton föddes 1874 på Irland. Hans äventyrliga bana startade under de första åren på det nya århundradet då Shackleton följde med som tredje officer på Robert Falcon Scotts Discovery-expedition. Huvudfokus var vetenskap och forskning men målet var också att nå längre söderut än någon annan tidigare - ett steg mot Sydpolen. Expeditionen utsattes för hårda prövningar. Alla 22 draghundar blev sjuka tämligen snabbt och dog, samtidigt som männen drabbades av snöblindhet, förfrysningsskador och skörbjugg och efter en läkarundersökning skickades Shackleton hem i förtid.
Sydligaste punkten
Ute efter revansch började han samla in medel för en egen expedition och återvände efter fem år med expeditionen Nimrod. Målet var att nå Sydpolen med släde och även om man inte nådde hela vägen fram, så var punkten 180 km därifrån den dittills sydligaste upptäckta platsen på jorden. Teamet besteg även Mount Erebus, den mest aktiva antarktiska vulkanen, och för dessa bedrifter adlades Shackleton när han kom tillbaka till Storbritannien.
By endurance we conquer
Men expeditionen som kom att göra Shackleton berömd och ihågkommen för sitt mod i historieböckerna är framförallt Endurance-expeditionen. Döpt efter familjens motto: By endurance we conquer så var målet att korsa hela Antarktis till fots, från Weddellhavet till Rosshavet. Man seglade med 28 män och 68 hundar men skeppet fastnade i isen och krossades till slut efter tio månaders kamp mot packisen. Besättningen tvingades överleva på isflak under fem månader innan de efter hela 497 dagar till havs kunde sätta foten på fast mark på Elefantön, en obebodd ö bland Sydshetlandöarna. De upprättade ett läger som de kallade Point Wild, efter Shackletons befälhavare Frank Wild. Här fanns inget hopp om att bli räddade då inga skepp passerade förbi den otillgängliga ön och Shackleton insåg att de måste ta sig till valfångststationen på Sydgeorgien. Med fem män seglade han därför 1300 km i en liten livbåt, James Caird, över det stormiga Södra ishavet under 16 dagar - en resa som blivit känd som en av historiens mest imponerande sjöfärder. De behövde sedan korsa både berg och glaciärer innan de till slut nådde fram. Fast besluten om att rädda sina kvarvarande män genomförde Shackleton fyra räddningsexpeditioner där han lyckades rädda hela sin resterande besättning på det fjärde försöket från Elefantön efter att ha varit strandsatta i nästan två år och överlevt på säl, pingviner och sina egna hundar.
Den sista expeditionen - Quest
1921-1922 återvände Shackleton med målet att utforska de subantarktiska öarna och Antarktis kust. Men bara timmar efter ankomsten till Grytviken fick han en hjärtattack ombord på fartyget. Enligt hans frus önskningar begravdes han på valstationens kyrkogård i Grytviken – på den plats där hans äventyr slutade men där hans namn lever vidare. En plats ni har chansen att besöka under vår stora resa till Antarktis och Sydgeorgien.