Vad vet du om knölvalen?
Att skåda en val i sin naturliga miljö är en mäktig upplevelse. Många olika valarter trivs i Svalbards kalla vatten och årets säsong har bjudit på många spektakulära möten. Under vår senaste expedition med M/S Stockholm hade resenärerna nöjet att möta flera valar, däribland knölval. Just knölvalen är nyfiken och relativt orädd vilket gör att den ofta kan komma nära. Att den gillar att hoppa gör också att man har chans att se hela valen, inte bara den del av ryggen som annars ofta syns vid ytan. Utöver detta har den flera andra speciella egenskaper. Här följer några roliga fakta om detta imponerande däggdjur.
Hoppar högt
Knölvalen är känd för sina höga hopp som ofta gör att hela dess stora kropp hamnar ovanför vattenytan. Det är en imponerande syn. När den sedan faller tillbaka gör den det med ett väldigt plask vilket skickar signaler till andra knölvalar.
Sjunger
En annan sak som utmärker knölvalen är att den sjunger. Detta sker oftast under parningssäsongen så en teori är därför att hanarna sjunger för att locka till sig honor. Alla valhanar i samma population sjunger samma sång och den byggs successivt på med nya fraser. Forskare har även sett tecken på att lokala sånger ”vandrat” till andra delar av världen och plockats upp av andra populationer vilket gör det hela än mer komplext.
Imponerande storlek
En knölval kan bli drygt 16 meter lång och väger mellan 25 och 40 ton. Hanarna är något mindre än honorna. En nyfödd kalv är cirka 5 meter lång och väger omkring 1 ton. Bröstfenorna som är vita undertill kan bli upp till 6 meter långa och sticker upp som jättepaddlar när valen rullar runt.
Därför heter den knölval
Namnet knölval kommer av de små knölar som är placerade på huvudet, bröstfenorna och underkäken. Knölarna är ombildade hårsäckar som ofta är täckta av havstulpaner. På ryggen sitter en stor puckel, därav det engelska namnet humpback whale.
Filtrerar maten
Knölvalen tillhör arten bardvalar vilket innebär att den har en bard i stället för tänder. Det är ett kamliknande organ som används för att filtrera mat som krill och småfisk ur vattnet. Knölvalen har en förhållandevis liten matstrupe och kan heller inte tugga då den inte har några tänder. Detta gör att den inte kan äta några större fiskar.
Äter bara under ena halvan av året
Knölvalen äter bara under halva året. Resten av året lever den på sina egna fettreserver. Under det ljusa sommarhalvåret drar den sig längst norr- eller söderut för att äta upp sig och under vintern rör den sig mot varmare vatten kring ekvatorn.
Speciell jaktmetod
Knölvalar använder sig av en speciell jaktmetod som innebär att de cirklar kring sitt byte och samtidigt blåser ut luft. På detta sätt bildar de ett så kallat ”bubbelnät”. Det menas med att fiskstim stängs in i ett nät av bubblor och kan inte ta sig ut. Valarna simmar sedan uppåt i bubbelcirkeln med öppna munnar och får på det sättet i sig massor av fisk samtidigt.
Simmar långt
Knölvalen är en riktig långsimmare och flyttar sig mellan det kallare vattnet vid polerna på sommaren och det mer tropiska närmre ekvatorn på vintern. På ett år kan den simma upp till 16 000 kilometer.
Föder sina ungar i tropiska hav
Under vinterhalvåret söker sig knölvalen till varmare vatten runt ekvatorn för att para sig och föda kalvar. Här finns inga farliga rovdjur, likt späckhuggarna som lever i kallare vatten, vilket gör det säkrare. Under tiden som honan stannar vid ekvatorn med sin kalv äter hon ingenting utan lever på sina fettreserver. Ungen, som är runt 5 meter lång när den föds, livnär sig på mammans feta mjölk och äter nästintill hela tiden.
Bildar vänskapsband
Knölvalar lever i löst sammanhållna grupper, men det har visat sig att honorna bildar vänskapsband med varandra. De letar mat tillsammans och fortsätter sedan att hitta tillbaka till samma individer år efter år.
Vänligen notera: Vi följer alltid rådande riktlinjer i Arktis för att försäkra oss om att vi inte stör djurlivet.
Destinationer
-
Sedan 1999 har vi arrangerat oförglömliga resor till Svalbard. Från maj till september färdas våra tre små expeditionsfartyg som endast tar 12 och 50 passagerare genom denna arktiska vildmark med gnistrande glaciärer, sagolika fjordlandskap, vidsträckt tundra och dramatiska bergskedjor. Valrossar vilar på stränderna och valar söker efter föda, medan Arktis konung, isbjörnen, majestätiskt vandrar över isarna.