Guideintervju: Fredrik Aurell
Fredrik Aurell, expeditionsguide på PolarQuest, har ett långt CV kantat av äventyr – i såväl yrkeslivet som privat. En passion för båtar, hav och den vilda naturen har alltid varit en central del i hans liv och det var med höga förväntningar som han landade på Svalbard för första gången 2023. Förväntningar som inte bara möttes utan överträffades. Nu, i upptakten till en ny säsong, tog vi tillfället i akt att ställa några frågor till Fredrik som arbetat som guide på alla våra tre fartyg och upplevt samtliga årstider.
2023 var ditt första år som guide på Svalbard?
– Det stämmer. Jag har varit äventyrsguide i många år, med fokus främst på segling och dykning. Dessutom har jag ägnat mycket tid åt skidåkning och klättring i Alperna. Men 2023 var första gången jag arbetade som guide i Arktis, vilket verkligen var en fantastisk upplevelse och otroligt roligt.
Hur skulle du beskriva ditt första intryck av Svalbard som destination?
– En helt fantastisk plats, med unik historia och dramatisk natur. Jag hade jättehöga förväntningar på naturen, men verkligheten överträffade dem.
Hur förberedde du dig för jobbet som guide på Svalbard?
– Det finns jättemycket litteratur om Svalbard och så mycket spännande att lära sig om djur, natur, och historia. Så jag läste väldigt mycket innan och besökte bland annat Grenna Museum. Sedan anordnade PolarQuest en guideträff innan säsongsstarten där jag fick mycket bra information och fick träffa mina blivande guidekollegor. Det finns otroligt mycket kompetens och erfarenhet samlat inom guideteamen så man lär sig också mycket av varandra.
Du var ombord på alla våra tre fartyg förra säsongen?
– Ja, jag hade turen att få uppleva alla fartygen. Alla tre har sin unika karaktär och charm, men den gemensamma nämnaren är att de är små jämfört med andra kryssningsfartyg som opererar runt Svalbard. Detta gör att man känner sig mycket väl omhändertagen ombord. Både som guide och gäst får man en nära kontakt med besättningen och är alltid välkommen på bryggan för att spana eller slänga några ord med kaptenen.
M/S Stockholm, som tar 12 passagerare, skulle jag beskriva som en äldre dam som har åldrats med värdighet. Hon har fina trä- och mässingdetaljer som är helt intakta – ett riktigt klassiskt fartyg. Besättningen är svensk och stämningen är väldigt familjär. M/S Sjøveien, som också tar 12 passagerare, har en lite mer modern touch med en elegant design och badtunna på däck. M/S Quest är det lite större av de små fartygen och tar 50 passagerare. Här finns stora sociala ytor där folk kommer och går, och panoramaloungen är perfekt för att sitta och spana efter djur eller bara umgås.
Hur skulle du beskriva en typisk expeditionsdag?
– Ingen dag är den andra lik men finns en rutin som vi utgår i från.
Dagen startar med frukost, och i slutet av måltiden presenterar guiderna dagens schema. Sedan följer en förmiddagsaktivitet, ofta en gummibåtstur där vi ibland också gör en landstigning.
Lunchen är en härlig och viktig del av kryssningen, då gästerna får chansen att smälta intrycken och samtidigt njuta av god mat. Ofta förflyttar sig fartyget under tiden så att vi kan utforska en ny plats på eftermiddagen. Efter lunch finns det chans till några timmars vila eller egentid för att spana efter djurliv eller socialisera med de andra gästerna.
Innan middagen arrangerar vi ytterligare en gummibåtskryssning eller annan aktivitet, beroende på väder och fartygets placering. Vanligtvis efter middagen håller vi en så kallad re-cap, där vi tittar på bilder och går igenom dagens händelser. Ibland håller även någon av guiderna en föreläsning om ett intressant ämne.
På kvällen är det fritt fram att njuta av vyerna, ta en drink i baren eller låna en bok från fartygets bibliotek.
Hittills har det inte funnits någon uppkoppling eller Internet ombord, hur upplevde du det?
– Jag tycker att det märks tydligt att folk mår väldigt bra av det. Man blir mer öppen för att umgås, läsa böcker och diskutera dagens äventyr. När det finns uppkoppling tenderar fokuset ofta att ligga på att dela upplevelserna med de därhemma.
Vad sker "bakom kulisserna" i guideteamet?
– Utöver den dagliga rutinen som involverar gästerna spenderar vi guider en hel del tid med kaptenen, där vi diskuterar färdplanen för de kommande dagarna baserat på väderprognosen. En stor del av vår tid går också åt till att spana efter djur. Eftersom det är ljust dygnet runt, förutom under de sista turerna, är det en liten utmaning att få tillräckligt med sömn. Det är så spännande att det ofta är svårt att gå och lägga sig.
Du jobbade under alla säsongens årstider förra året, vill du beskriva det?
– Jag är så glad att jag fick möjlighet att uppleva arkipelagens förvandling under de skiftande årstiderna.
De tidigaste resorna i maj sker under den så kallade vårvintern. Det är jätteljust, samtidigt som all snö och is ligger kvar. Allt är vitt och det finns ingen barmark. Man får en känsla av att detta har varit en mörk isöken hela vintern, men nu har solen äntligen kommit fram och arkipelagen vaknar till liv. Man börjar se flyttfåglar och valar återvända.
– I slutet av maj exploderar livet. Små fläckar av barmark blir synliga, fågelklipporna framträder mer och plötsligt, från att ha varit några ensamma måsar och ripor, är här nu miljontals fåglar och drygt 40 arter. Det är som våren, fast på steroider. Fram i juni blir mer och mer barmark synlig och fjordarna blir isfria, vilket gör att vi kan utforska nya platser.
Högsommaren i juli är ett tydligt bevis på hur fruktsamt havet är här. Solen har skinit i flera månader och producerat miljoner ton plankton, vilket lockar fåglar och valar från ekvatorn till de nordligare breddgraderna. Fåglarna för med sig näring till fågelklipporna, vilket gör att det mitt i det karga landskapet bildas grönska och färgrika blommor. Fågelklipporna utgör även en kakafoni av ljud.
– I slutet av augusti och i september kommer hösten. Nu går allt fort – blommorna som bara existerat i drygt en månad slutar växa, naturen skiftar till vackra höstfärger och mörkret blir allt mer påtagligt. Många fotografer väljer att åka denna tid på året för det mjuka fina ljuset som blir när solen börjar närma sig horisonten.
Några särskilt minnesvärda ögonblick du tar med dig från föregående säsong?
– Första mötet med isbjörn är naturligtvis mycket speciellt, men det fanns många andra upplevelser som var ännu starkare. Ljudet från de stora fågelklipporna, att få uppleva de stora valrosskolonierna, och möjligheten att se blåval, som är världens största djur, var mäktiga ögonblick.
Dessutom finns det mycket spännande historia i området, mer än vad de flesta kanske förväntar sig. Till exempel Virgohamna, utgångspunkten för Andréeexpeditionen där de lyfte med sin ballong. Allt blir väldigt levande när man befinner sig på plats och kan berätta historier om vad som utspelat sig just här.
Vad är dina förväntningar inför säsongen 2024?
– Jag ser fram emot att komma tillbaks till favoritplatserna från förra året men också att få komma till nya spännande platser. Det är det fina med Svalbard, att i varje ny vik man kommer till finns det något att nytt att upptäcka. Jag ser speciellt fram emot att möta det fantastiska djurlivet igen.
Destinationer
-
Sedan 1999 har vi arrangerat oförglömliga resor till Svalbard. Från maj till september färdas våra tre små expeditionsfartyg som endast tar 12 och 50 passagerare genom denna arktiska vildmark med gnistrande glaciärer, sagolika fjordlandskap, vidsträckt tundra och dramatiska bergskedjor. Valrossar vilar på stränderna och valar söker efter föda, medan Arktis konung, isbjörnen, majestätiskt vandrar över isarna.