Om du tycker om att uppleva lokal kultur på nära håll är maskdans en alldeles unik upplevelse som du kommer att bära med dig länge. Denna tradition har sina rötter i sociala, kulturella och spirituella ritualer som sträcker sig tusentals år bak i tiden.
Från en form av underhållning till ett uttrycksmedel har dansen spelat (och fortsätter spela) en nyckelroll i inuitkulturen. Grönländsk maskdans är en an av de äldsta formerna av historieberättande, i vilken framföraren förenar tre känslor: humor, rädsla och sexualitet.
Från trämasker till ansiktsmålningar
En gång i tiden var drivvedsmaskerna modellerade efter mänskliga ansikten, ofta med förvrängda drag utformade för att chockera och intrigera. Traditionen utvecklades över tid och man rörde sig efterhand mer mot de iögonfallande svarta, vita och röda ansiktsmålningarna som vi ser än i dag och de distinkta träblock som många dansare håller i sin mun under föreställningen.
Då maskerna en gång representerade karaktärer och andar från mytologiska berättelser är dagens symbolik ofta mer nyanserad och åberopar såväl känslor och förfäder som andevärlden. Vanligtvis ackompanjeras dansaren av en trumslagare som spelar gilaat, en handhållen trumma unik för Grönland. Ramen är ofta gjord av djurben med sträckt skinn för att skapa täckningen.
Syfte att skrämma
Maskdans utförs ofta i städer och byar under årets kortaste dag och solens återkomst i december och januari. Dansen framförs med det primära syftet att underhålla men den har också en pedagogisk faktor. Syftet är att det ska vara läskigt så att barn lär sig hur de ska reagera på utmaningar de möter i livet utan att få panik.