Blåa isberg som flyter förbi, solen som skiner, utsikten över enorma och snötäckta bergskedjor längs med fartyget. Det råder ingen tvekan om vart våra resenärer befinner sig - äntligen hade de nått Antarktis!
Vår första morgon startade med att vi steg iland på Mikkelsen hamn där vi besökte en obemannad Argentinsk hytta och en Gentoopingvin-koloni. Platsen upptäcktes av Otto Nordenskjöld under hans svenska Antarktisexpedition. Hamnen användes därefter av valfångstmän och döptes därför om efter den norska valfångst-kaptenen Klarius Mikkelsen.
När vi lämnade Mikkelsen hamn bakom oss för att fara vidare söderut simmade pingviner längs med fartyget och från fören skymtade vi även späckhuggare!
Rakt söder om Eldslandet ligger Antarktis, jordens mest isolerade och avlägsna kontinent. Denna sägenomspunna kontinent har i århundraden lockat upptäcktsresanden, äventyrare och forskare. Här möter oss en värld av stillhet och storslagenhet, där superlativen är både många och påtagliga. Här finns endast en handfull människor, men desto fler valar, sälar och pingviner. Boka ditt livs resa med Sveriges polarspecialist!
En resa tillbaka i tiden
Den här resplanen följde Alfred Wegeners sista expedition till Grönland och hans färd norrut in i Uummannaqs fjordsystem, där han etablerade West Station nära Scheideckglaciären 1930–31. Vi påbörjade detta äventyr från Ilulissat, och redan den första kvällen när vi korsade Diskobukten hade vi fått uppleva enorma isberg som hade kalvat från Jakobshavnglaciären.
Nästa dag ägnade vi åt att utforska Qeqertarsuaq på Diskoön och vandra till ett vattenfall i Blaesedalen, precis som några av expeditionsmedlemmarna gjorde för nästan 100 år sedan. Vi tog oss också tid att lära oss mer om inuitkulturen på eftermiddagen.
Nästa dag åkte vi till den övergivna gruvstaden Qulissat. När Wegeners expedition stannade här 1930 hade gruvan precis öppnats och bosättningen hade börjat växa. Nu befann vi oss i en spökstad, som stängdes av regeringen 1972 efter att gruvan hade slagit igen 1968. Alla invånare tvingades flytta till andra bosättningar. Nu, 50 år senare, berättade byggnaderna historier om det förflutna, då hundratals människor bodde här och bröt kol för att värma upp alla hem på Grönland, innan mineraloljan kom...
I Uummannaq var ett besök på museet ett måste, eftersom det innehåller många bilder och en del utrustning från Wegenerexpeditionen. Vi gjorde också en avstickare för att vandra till Tomtens stuga, där vi hade en fantastisk utsikt över det hjärtformade berget, som är en känd symbol för ön och staden. Senare berättade en lokal guide för oss om Grönlands hundslädekultur.
Den lilla bosättningen Ukkusissat var en av de sista stoppen för expeditionsmedlemmarna innan de gav sig av mot Scheideckglaciären, och en plakett på kyrkan håller fortfarande minnet av Alfred Wegener och hans kamrat Rasmus Villumsen vid liv. Landskapet runt staden är andlöst vackert.
När vi gick in i Qaamarujukfjorden utforskade vi Black Angel-gruvan i Maarmorilik och vandrade mot Scheideckglaciären, där vi fann några spår från Wegenerexpeditionen längs vägen. Eftersom isen har dragit sig tillbaka dramatiskt under de senaste årtiondena har vissa föremål som en gång var förlorade i snön och isen frigjorts. Där Wegener och hans kollegor en gång klättrade upp över glaciärisen, tar promenaden oss nu över grusmoräner och stenar som har slipats ned av isen.
Mest fängslande var dock Uummannaqs fjordsystem och dess skönhet, med berg som reser sig upp till 2.000 meter ovanför vattneytan. Skalan är helt annorlunda här på Grönland och bilder verkar inte kunna göra rättvisa åt detta magnifika landskap.
På väg tillbaka söderut och mot Ilullissat, där vår resa kommer att avslutas, lade vi till några fler stopp och återigen tog vår rutt oss genom en passage av isberg, vart och ett mer fascinerande än det som just passerat, vilket höll oss vakna och ute på däck sent in på natten.
Upplev Grönlands otämjda vildmark med det eleganta 12-passagerarfartyget M/S Balto! Med detta unika fartyg kan vi utforska avlägsna fjordsystem, besöka inuitsamhällen och ta dig till hemliga ankarplatser. Att resa till Grönlands spektakulära kust är en häpnadsväckande naturupplevelse, det arktiska landskapet domineras av isfyllda fjordar, majestätiska bergstoppar och vidsträckt tundra.
Kliv in i äventyret: upplev en Svalbardsexpedition på film
Svalbards unika landskap och djurliv erbjuder oförglömliga upplevelser, men att fånga känslan av en expedition kan vara svårt om man inte själv har upplevt den. Följ med på en av säsongens första expeditioner ombord på M/S Quest och få en inblick i hur det är att utforska Arktis med ett litet fartyg. Hör hur gästerna grips av ögonblicket och få en djupare inblick i guidernas vardag. Upplev spänningen i att utforska en avlägsen vildmark, den genuina närvaron och njut av den kittlande känslan av en Zodiac-kryssning.
Sedan 1999 har vi arrangerat oförglömliga resor till Svalbard. Från maj till september färdas våra tre små expeditionsfartyg som endast tar 12 och 50 passagerare genom denna arktiska vildmark med gnistrande glaciärer, sagolika fjordlandskap, vidsträckt tundra och dramatiska bergskedjor. Valrossar vilar på stränderna och valar söker efter föda, medan Arktis konung, isbjörnen, majestätiskt vandrar över isarna.
Bråsvellbreen – isracet
Bråsvellbreen är en av mina personliga favoriter att besöka under en expedition runt Svalbard. En fröjd för ögat. Men under denna resa kan det ha varit extra speciellt.
Bråsvellbreen är en del av Austfonna-iskappan. Isklippan, som ligger på ön Nordaustlandet, är så imponerande att den syns i öppningssekvensen av The Frozen Planet. Det är här den massiva Austfonna-iskappan, som täcker 58 % av Nordaustlandet, möter havet och utgör den tredje största iskappan i världen. På vissa ställen sträcker den sig så långt som 10 kilometer ut i havet. Vi sjösatte Zodiacerna på den sydvästra sidan av Bråsvellbreen. Härifrån fortsätter isväggen 170 km mot nordost. Detta är också platsen där de största vattenfallen ofta kan hittas. Men eftersom detta var första gången under säsongen som vi besökte Bråsvellbreen, hade vi ingen aning om det skulle finnas tillräckligt med smältvatten för de stora vattenfallen som dånar ner från toppen.
Under denna resa hade vi inte mindre än 19 barn ombord, vilket skapade en trevlig, glad och behaglig atmosfär. Tonåringarna kom ombord på min Zodiac som en liten grupp. Och första frågan var: kan vi åka snabbt? Och var är det bättre att göra detta än mellan isblocken med en massiv isvägg i bakgrunden. Så, jag gav mig ut med tonåringarna, från ett stort isblock till ett annat. Full fart och de njöt i fören på Zodiacen. Vi cirklade runt varje stort isblock och förlitade oss sedan på tonåringarnas pekande fingrar till nästa isblock.
Då och då såg vi en storsäl sticka upp huvudet ovanför vattenytan och vi tog oss tid att stänga av motorn och vänta tills den dök upp igen och nyfiket kom för att titta på Zodiacen.
Vattenfallen som kaskaderade från toppen av isväggen på Bråsvellbreen var mycket imponerande och definitivt värda en fotomöjlighet. Och när vi stannade en stund nära ett stort isblock, kom frågorna från de nyfikna tonåringarna. Den ena frågan var mer genomtänkt än den andra. Något jag verkligen uppskattar: man måste fortsätta att stimulera nyfikenheten.
Även om vi egentligen letade efter valrossar runt isbergen, hittade vi tyvärr inga. Men så är naturen, alla djur finns inte alltid på samma plats varje gång. Men lyckligtvis kunde vi alla njuta av att ha roligt när vi tävlade från isberg till isberg. För var är det bättre att tävla runt massiva isblock än vid Bråsvellbreen?
Beroende på vilket objektiv som används för fotografering eller videoupptagning kan ett djur uppfattas närmare än vad det är. Vi följer alltid rådande riktlinjer i Arktis för att försäkra oss om att vi inte stör djurlivet.
Sedan 1999 har vi arrangerat oförglömliga resor till Svalbard. Från maj till september färdas våra tre små expeditionsfartyg som endast tar 12 och 50 passagerare genom denna arktiska vildmark med gnistrande glaciärer, sagolika fjordlandskap, vidsträckt tundra och dramatiska bergskedjor. Valrossar vilar på stränderna och valar söker efter föda, medan Arktis konung, isbjörnen, majestätiskt vandrar över isarna.
Ett sällsynt möte
Det blev eftermiddag och M/S Sjøveien seglade in i Bjørnfjorden i södra änden av Smeerenburgfjorden. Solen sken och isbergen glittrade.
Vi kryssade över till den relativt nyligen exponerade granitön mitt i glaciären och klev i land. Vi kanske var de första som någonsin gått i land på de här klipporna, tänkte vi, tills vi två minuter senare såg en häckande ejder på klipporna ... jaja ... ejdern kom dit först.
När vi kryssade längs havet blev det lugnare och lugnare tills vattnet var som en spegel och överallt sågs silvertärnor och måsar, guppandes på ytan eller sittandes på isflak i alla storlekar.
Vi fotograferade silvertärnorna när de störtade ner genom ytan för att äta när vi plötsligt såg något ovanligt: en tärnmås!
En mås som identifierar sig som en tärna, äter som en tärna och flyger som en tärna. Ingen vet riktigt hur många tärnmåsar som har Svalbard som sin häckningsplats, men vi kände oss otroligt lyckligt lottade som fick se en av dessa vackra fåglar.
Beroende på vilket objektiv som används för fotografering eller videoupptagning kan ett djur uppfattas närmare än vad det är. Vi följer alltid rådande riktlinjer i Arktis för att försäkra oss om att vi inte stör djurlivet.
Sedan 1999 har vi arrangerat oförglömliga resor till Svalbard. Från maj till september färdas våra tre små expeditionsfartyg som endast tar 12 och 50 passagerare genom denna arktiska vildmark med gnistrande glaciärer, sagolika fjordlandskap, vidsträckt tundra och dramatiska bergskedjor. Valrossar vilar på stränderna och valar söker efter föda, medan Arktis konung, isbjörnen, majestätiskt vandrar över isarna.
Säsongsstart Grönland
Årets första expedition på Grönland utgick från Ilulissat och Diskobukten och sedan vidare genom Vaigatsundet mot den hjärtformade utposten Uummannaq. Mia Lundqvist, Guide Manager på PolarQuest, hade förmånen att vara med ombord och starta upp säsongen. I detta blogginlägg beskriver hon ett ögonblick då hon och gästerna fick chansen att på nära håll uppleva den mäktiga Eqip-glaciären samt delar sina förväntningar inför säsongen.
Dagen startades med en lång hike i Ataa sund. I lagom takt tog vi oss fram i det Grönländska landskapet. Ofta stannade vi och beundrade all växtlighet som börjar kika fram, man får böja sig långt ner för att kunna identifiera de lågväxta blommorna men det är väl värt det. När vi istället lyfte blicken så skymtade vi Eqip-glaciären i bakgrunden, en av Grönlands alla mäktiga glaciärer som konstant kalvar stora berg av is som sedan flyter vidare ut i fjorden och havet.
Väl tillbaka ombord vårt lilla fartyg så styrde kapten närmare och närmare glaciären. På lagom avstånd kunde vi sedan njuta av denna otroliga syn. I Grönland är skalorna stora och att tyst få sitta och bara ta in landskapet är en stor del av en resa till dessa trakter.
Hur känns det att säsongen är igång och vad har du för förväntningar på resten av den?
– Det känns fantastiskt att nu ha startat vår säsong på Grönland. Att få befinna sig här i denna storslagna natur, bland isen, bergen och havet är en ynnest. Just nu befinner vi oss i nordvästra Grönland där vi utgått från Ilulissat och tagit oss norröver mot små samhällen som Uumannaq. En spännande blandning av natur och kultur. Jag ser fram emot att följa vårt fartyg när hon så småningom kommer ta sig söderöver och hela vägen runt till östra Grönland och Sermiliiks fjordsystem.
Upplev Grönlands otämjda vildmark med det eleganta 12-passagerarfartyget M/S Balto! Med detta unika fartyg kan vi utforska avlägsna fjordsystem, besöka inuitsamhällen och ta dig till hemliga ankarplatser. Att resa till Grönlands spektakulära kust är en häpnadsväckande naturupplevelse, det arktiska landskapet domineras av isfyllda fjordar, majestätiska bergstoppar och vidsträckt tundra.