En oförglömlig resa till Svalbard: möten med valrossar och isbjörnar
Under nio dagar hade vi förmånen att få utforska Svalbards förtrollande värld, och varje dag bjöd på nya upplevelser. Vi inledde vår resa i Longyearbyen där vi gick ombord på M/S Quest, som skulle bli vårt hem under den kommande veckan.
Kaptenen satte kurs mot nordvästra hörnet av Spetsbergen och vi stävade så långt norr ut som packisen tillät. I Magdalenefjorden sjösatte vi fartygets fem gummibåtar. Vardera har plats för ett tiotal gäster. I sakta mak färdades vi sedan bland de utspridda isflaken. Vädret var underbart, vindstilla med strålande sol, och gnistrade vit snö som klädde de spetsiga bergen runt oss. En grupp grönlandssälar ”poppade” upp och ner och kikade nyfiket på oss medan vi lika nyfiket tittade tillbaka på dem. Dessutom såg vi ett tjog av ”havets tandvandrande hästar”. Ja, det är så man kan välja att översätta valrossarnas vetenskapliga namn: Odbenus rosmarus. De fullvuxna hanarna väger över 1,5 ton och får meterlånga betar. De såg dock fridfulla ut där de låg och vilade sig på isflaken. Att få observera dessa enorma varelser på nära håll var verkligen en speciell upplevelse.
Men det var inte bara olika sälar som förgyllde vår resa. Guidernas outtröttliga spanande gav resultat och vi fick möjlighet att studera ”Kungen av Arktis” i dess rätta miljö. Första isbjörnen vandrade nyfiket längs iskanten och reste sig upp på bakbenen och blickade ut över havet. Var det möjligen den simmade ringsälen som björnen fått vittring på? I våra ögon såg det dock ut som att isbjörnen stod och vinkade till oss. Den andra björnen upptäcktes i fjärran då den lufsade med bestämda steg vidare bort över ett bergskrön. Tredje björnen som vi träffade på var en ung hona som bjöd på en makalös uppvisning. Vi betraktade henne när hon hoppade från isen ut i vattnet, därefter dök hon in under isen och körde upp huvudet genom olika hål som en säl och upprepade sin ”lek” ett flertal gånger. Vi hade förmånen att njuta av björnens sällskap en god stund innan vi fortsatte vår färd längre in i fjorden.
Ombord på M/S Quest hade vi en tubkikare som användes flitigt hela resan. Till kikaren fanns ett fäste för s.k. "digiscoping", vilket uppskattades av alla ombord. Vi fäste en mobil så att vi kunde filma genom tubkikaren och resultatet blev förvånansvärt bra.
Vi utforskade fler fjordar och det var som att glida runt i ett konstgalleri då vi beundrade de vackra blå glaciärerna och dess tillhörande isberg.
Men äventyret var ännu inte över. När vi trodde att vi hade sett allt träffade vi på en annan isbjörn som jagade en Svalbardren ut för ett stup. Björnen kastades sig efter renen som omtumlad försökte fly undan ut i havet men björnen var hack i häl.
Isbjörnen gjorde lidandet kort för renen och släpade sedan upp den på stranden där den raskt åt upp valda delar av djurkroppen. Inom kort dök en liten vit polarräv upp som också ville smörja kråset. Björnen verkade dock inte så road av räven och jagade den ett stycke bort längs stranden, men så fort björnen vände tillbaka mot sitt byte då raskade räven efter. Vilket gjorde att det då såg ut som att den lilla räven jagade den stora björnen.
Att få vara en del av denna extraordinära resa till Svalbard var en ynnest. Vi kände oss privilegierade genom att vi fick möjlighet att uppleva naturens underverk på så nära håll. Midnattssol, polardopp, isbjörnar, valrossar, isberg, praktejdrar, renar, polarrävar och den härliga stämningen ombord gav oss minnen för livet. Denna resa bjöd på en inblick i Arktis fascinerande miljöer och flera i sällskapet drabbades av ”polarbacillen”. Vilket innebär att man ständigt har en längtan att återvända till dessa karga, vilda, och magnifika platser.
Adrian Nordenborg
GuideDestinationer
-
Sedan 1999 har vi arrangerat oförglömliga resor till Svalbard. Från maj till september färdas våra tre små expeditionsfartyg som endast tar 12 och 50 passagerare genom denna arktiska vildmark med gnistrande glaciärer, sagolika fjordlandskap, vidsträckt tundra och dramatiska bergskedjor. Valrossar vilar på stränderna och valar söker efter föda, medan Arktis konung, isbjörnen, majestätiskt vandrar över isarna.