ARCSAR katastrofövning på Svalbard
I slutet av augusti anordnade nätverket ARCSAR (Arctic Search And Rescue) en viktig katastrofövning på Svalbard ombord vårt expeditionsfartyg M/S Quest. ARCSAR är ett EU-finansierat projekt för att etablera det första formella säkerhets- och beredskapsnätverket för Arktis och Nordatlanten. Under 4 dagar gjorde man olika övningar, hade föreläsningar samt testade ny utrustning. En av dagarna genomfördes ett live scenario ombord på M/S Quest som inkluderade en stor brand- och evakueringsövning. Vår Operations Manager, Henrik Törnberg, var med som koordinator ombord.
Så här löd Henriks ord dagen då han klev av M/S Quest i Longyearbyen, Svalbard:
"Denna räddningsövning har jag varit med och planerat för i fyra år. Totalt fyra dagars övningar och föreläsningar. Idag var det Grand Final med Mass Rescue Operation från ett av våra fartyg. En storskalig, verklighetstrogen och mycket lärorik övning som utspelade sig på Svalbard, på PolarQuest kontoret i Göteborg, räddningscentralen i Bodö och Arctic Explorer kontoret i Tromsö."
Henrik, vilka var det som deltog i detta event på M/S Quest?
ARCSAR är ett EU-finansierat nätverk med många medlemmar. I just det här projektet ombord på M/S Quest var 20 olika organisationer från 12 olika länder involverade, de flesta av dessa hade minst en representant med ombord. Vi var totalt ca 50 personer ombord inklusive en journalist och ett filmteam. Totalt sett en imponerade samling av kunskap inom arktisk sjösäkerhet. Utöver det så deltog fartygets besättning samt jag och fyra guider från PolarQuest.
Läs mer om organisationerna som deltog:
https://arcsar.eu/project-consortium/
Vilka av PolarQuest’s guider var ombord?
Martin Berg var expeditionsledare och guiderna var Zet Freiburghaus, Johan Carlsson, Miriam Vermeij.
Läs mer om våra guider här!
Hur kommer det sig att PolarQuest var delaktiga i det här projektet?
För cirka fyra år sedan kontaktade organisationen AECO vår VD, Marie. De berättade om detta projekt och att de behövde någon som organiserade hela resan. PolarQuest var givetvis intresserade av att göra det. Marie gav då mig ansvaret för detta projekt.
Vad är AECO?
PolarQuest var år 2003 med och grundade organisationen AECO (The Association of Arctic Expedition Cruise Operators) för att reglera turismen på Svalbard och främja hållbar, miljövänlig och säker turism i området. Idag är organisationen en framstående representant för expeditionskryssningsbranschen i Arktis och en ledstjärna för dem som vill arbeta med hållbar turism. PolarQuest VD Marie sitter med i styrelsen på AECO, där hon tidigare även varit ordförande.
Läs mer om AECO här:
https://www.aeco.no/
Vilken var din uppgift i projektet?
Jag hade en roll som koordinator i det här projektet. Man kan säga att PolarQuest hade ett värdskap och att jag fick en kärnroll i allt som hade med det praktiska att göra, planera resan, koordinera verksamheten ombord och hålla kontakt med fartyget M/S Quest. Jag hade en väldigt central roll och var delaktig i det mesta.
Vad kunde du få för frågor under planeringsstadiet av projektet?
Det kunde vara allt möjligt. Kan vi sätta upp kameror ombord? Kan vi fylla fartyget med rök? Kan vi använda fartygets livbåtar? Väldigt roliga och annorlunda frågor och utmaningar som var intressanta att lösa.
Varför tog det fyra år att planera inför projektet?
Det gjorde det inte. Planen var att vi skulle genomföra eventet år 2020, men pandemin satte käppar i hjulet och gjorde att alla resor till Svalbard ställdes in två hela säsonger. Det var först säsongen 2022 som vi kunde återvända till Svalbard.
Kan du förklara lite kring hur schemat var upplagt under era dagar ombord?
Vi spenderade tre heldagar ute till havs och sista dagen i land i Longyearbyen. PolarQuest guider hade sin vanliga roll samma med fartygets besättning. Expeditionen startade som en vanlig resa med PolarQuest, vi hade säkerhetsgenomgång och gjorde landstigningar bland annat vid Nya London. Dock så var guidernas föreläsningar ombord utbytta mot föredrag som hölls av de olika deltagarna inom ARCSAR’s nätverk. Den tredje dagen genomfördes den stora katastrofövningen som pågick under hela dagen. Sista dagen spenderade vi i land i Longyearbyen. Här gick vi igenom hela övningen steg för steg, vi delade även in oss i grupper och grävde djupare i olika problemställningar.
Var någonstans på Svalbard befann sig fartyget under katastrofövningen?
Av logistiska och säkerhetsmässiga skäl kunde vi inte placera M/S Quest på den avlägsna plats som scenariot i övningen utspelade sig, utan vi hade en simulerad position och en faktisk position. Den simulerade positionen var utanför Phippsøya medan den faktiska position var i Sassenfjorden inte så långt ifrån Longyearbyen. Då det inte finns någon form av kontakt med mobilnätet vid Phippsøya, var detta heller inte ett kommunikationsmedel som vi fick lov att använda i övningen. All kommunikation som inkluderades i övningen skedde via VHF-radio eller över satellittelefon.
Kan du berätta om själva katastrofövningen?
Hela övningen var baserad på en Mass Rescue Operation (MRO), dvs en räddningsoperation som involverar många människor. I vårt fall hade vi 50 passagerare ombord plus guider och besättning, totalt nästan 80 personer.
Det är mest troligt i ett område som Svalbard är ett annat fartyg som är först på plats följt av helikopter. Därför skulle vi öva på så kallad ship-to-ship-rescue. Scenariot var att en brand hade brutit ut i maskinrummet ombord på M/S Quest och klockan åtta på morgonen gick brandlarmet. Flera personer hade sminkats under morgonen för att göra det hela så verklighetstroget som möjligt. Alla ombord hade en specifik roll att förhålla sig till. Du kunde ha en roll som till exempel panikslagen passagerare eller fått en skada. Även M/S Quest’s vanliga besättning var delaktiga på olika vis. Vi ville testa allt från räddningsaktionen, ny teknik och den mänskliga faktorn. Vi hade samling uppe i loungen och vi sjösatte M/S Quest’s egna livbåtar. Passagerarna på M/S Quest skulle alla evakueras och det gjordes via livbåtar och livflotte till kustvaktens fartyg samt via helikopter. Rökdykare från kustvakten kom ombord för att förstärka de rökdykningsinsattser som gjordes av fartygets egen besättning.
Man testade även mycket ny teknik så som värmekamera från drönare, sända nödsignaler från små handhållna spårningsenheter till satellit samt att använda mobilsignaler för att räkna och spåra människor.
Vilken uppgift hade du under själva övningen?
Jag var inte delaktig i själva övningen utan jag körde en av de ”verkliga” gummibåtarna. Vi var ju tvungna att ha beredskap utanför själva övningen ifall att någonting skulle gå snett eller någon skulle trilla i vattnet eller liknande.
Vi på PolarQuest huvudkontor i Göteborg var ju också involverade denna dag, kan du förklara hur?
Kontoret i Göteborg kontaktades via telefon av olika parter då larmet gick. Först av räddningscentralen i Bodø sedan var även övningen på kontoret igång. Fartygsägare och en frågvis journalist var också involverade. Personalen på kontoret ägnade hela dagen åt denna övning för att se igenom rutiner, beredskap och agerande. Det här var en väldigt nyttig och lärorik övning både för vår personal i Göteborg samt ute i fält.
Varför genomförde man det här projektet?
En stor anledning var att öka samarbetet mellan alla parter och att bygga förtroende mellan turistfartyg, räddningsstationer osv. Hur arbetar och samverkar vi och hur är vi organiserade samt vad finns det för gemensamma resurser. Sen ville vi även testa ny teknik för sök, larm och räddning.
Blev projektet lyckat och kände du att du lärde dig mycket av det?
Det hela blev mycket lyckat. Jag var lite nervös innan, för att jag visste att det var många komponenter som skulle samverka och fungera, men vädret var på vår sida och alla samarbeten fungerade förträffligt. Jag lärde mig mycket mer än vad jag hade kunnat föreställa mig.
Vet du om man planerar för ytterligare ett sådant här projekt framöver?
Jag vet att det finns en stark vilja att fortsätta med sådana här samverkansövningar i Arktis, men ännu är det inga konkreta planer. Första steget är ju att visa nyttan av denna övningen och sedan försöka ordna finansiering för någon form av fortsättning. Kanske blir det då på någon annan plats än Svalbard. Kanske Arktiska Canada, Island, Färöarna eller Grönland?
Läs mer om M/S Quest här!
Läs mer om ARCSAR:
https://arcsar.eu/
Artiklar om ARCSAR katastrofövning:
Film från Sjøforsvaret om ARCSAR katastrofövning:
https://www.facebook.com/Sjoforsvaret/videos/1194383081125806
Huvudräddningscentralen i Bodø:
https://www.hovedredningssentralen.no/trente-pa-evakuering-fra-cruiseskip
Norska försvaret:
https://www.forsvaret.no/aktuelt-og-presse/aktuelt/slik-trener-de-sammen-pa-arktisk-beredskap
Highnorth news:
https://www.highnorthnews.com/en/innovative-catastrophe-exercise-be-held-svalbard
Smith and Myers:
https://www.smithmyers.com/arctic-rescue-exercise
HeliHub:
https://helihub.com/2022/09/21/artemis-plays-key-role-in-arcsar-rescue-exercise/
Destinationer
-
Sedan 1999 har vi arrangerat oförglömliga resor till Svalbard. Från maj till september färdas våra tre små expeditionsfartyg som endast tar 12 och 50 passagerare genom denna arktiska vildmark med gnistrande glaciärer, sagolika fjordlandskap, vidsträckt tundra och dramatiska bergskedjor. Valrossar vilar på stränderna och valar söker efter föda, medan Arktis konung, isbjörnen, majestätiskt vandrar över isarna.